I onsdags blev jag nedpackad i resväskan, instoppad i bilen (usch och fy) och körd till landet. Jag gillar att vara där och sist vi var där var det iskallt och jag låg mest framför brasan, men nu – nu var det varmt ute och jag har testat på att vara utekatt!
Det är ju ganska läskigt att vara ute i världen, och till att börja med föredrog jag att matte bar runt mig i min resväska.
Eller så åkte jag på hennes rygg, för det där gröna på marken det sticks och det vill jag inte gå på i onödan. Då är det bättre att bli körd runt.
Men ibland hände det nåt konstigt när en fågel landade på marken. Då flög helt plötsligt min kropp iväg ut på det gröna och jag ålade och smög mig fram mot fågeln. Jag kunde inte kontrollera mig alls och det var tokspännande och hemskt på samma gång!
Och den här bilden hävdar matte är tagen när fågeltransen släppt och jag insett att jag lämnat altanens trygga värld och upptäckt att jag står mitt ute i det vilda, på det gröna stickiga och att jag då panikrusade tillbaka in i sommarstugan igen…
Det menar inte jag. Jag menar att jag bara kände för att springa väldigt väldigt fort just då. Det hade INGENTING med att göra att jag blev skraj! Absolut inte.
Jag äventyrade även lite i skogen. Det var fåglar som var anledningen till det också…
Och ska jag summera helgens liv som delvis utekatt, så får jag nog konstatera att utekatt på heltid inte är nåt för mig, det känns lite för riskabelt och obekvämt. Jag föredrar att bo i värmen inomhus och få maten serverad på fat. Men om det är tillräckligt varmt så kan jag gärna tänka mig att sitta på altanen fler gånger och spana på fåglar och kanske ta en och annan joggingrunda också.
Den här bilden tycker jag egentligen inte om, för jag ser inte riktigt klok ut. Men jag visar den ändå för att visa vilken snäll och tålmodig katt jag är som står ut med en matte som vänder mig upp och ned och ska pussa mig på magen hela tiden. Jag har insett att det bara är att låta henne hållas, hon ger ju mig trots allt räkor ibland.
5 maj, 2008 at 7:24 f m
Åh, vilken härlig utedag, Astrid!
5 maj, 2008 at 7:30 f m
Jaa du Astrid..vilka äventyr du varit ute på i helgen! Det är nog ändå lugnast att hålla sej på altanen eller i väskan!Men jättemysigt hade ni, det ser man ju!
Toppensnygga bilder på dej, som vanligt! Men du är ju van att posera! Puss puss på nosen från gammelmatte!
5 maj, 2008 at 8:38 e m
>>Anna-stina: Ja, det var verkligen härligt! Men ansträngande också, för sen vi kom hem har jag bara sovit och sovit.
>>Gammelmatte: Verkligen äventyrligt! Och passa dig, för nu kanske jag vill få vara lös ute hos er också när jag kommer på semester i sommar!
5 maj, 2008 at 9:47 e m
Å, ett så fint revir du har på landet! Där skulle jag smyga omkring som en panter… och tänk att du får gå utan sele och löplina *avis*
Imma hälsar att hon förstår precis vad du menar med den där strategiska reträtten… det är viktigt att man får de starka känslorna (som fågeltrans) ur systemet efteråt, så att de inte fortsätter att störa ens koncentration. Inget hjälper så bra som en rusning mot sådant!
Tass från Klosterkatterna.
5 maj, 2008 at 10:03 e m
Gurkan blev grön av avund när hon fick se dina bilder! Så härligt det såg ut att få springa så fritt på landet…Maja var inte imponerad, hon håller med Astrid om att UTE kan vara FARLIGT!
5 maj, 2008 at 10:26 e m
>>Klosterkatterna: Matte var noga med att förklara att jag bara fick vara lös om jag skötte mig och inte smet iväg för långt, och jag är ju ganska smart så jag gjorde som hon sa för att slippa kopplet…
>>Gurkan och Maja: Jag tyckte det var spännande att vara ute, men samtidigt är det ju lite farligt också, så jag var ganska nöjd med att hålla mig i närheten av altanen.
6 maj, 2008 at 8:44 f m
Störtskönt!!!Tack för en underbar läsning Astrid.
Linda
6 maj, 2008 at 7:02 e m
Du är en modig och vacker kissekatt Astalainen! Ler stort när jag sitter här och läser om dina helgäventyr.
6 maj, 2008 at 10:03 e m
>>Linda: Åh, men varsågod! Trevligt med folk som uppskattar spännande läsning
>>Maza: Tack ska du ha! Jag håller helt med dig – jag är verkligen en modig och vacker katt!
8 maj, 2008 at 6:55 e m
Vilken helhärlig helg du måste ha haft. Är lite nyfiken på hur det är att vara utekatt. De gånger jag har provat så har det inte varit så roligt. Jag tycker att det är mycke konstiga ljud där ute. Sträcker mig helst inte längre ut än till balkan. Men det ser mysigt ut på era bilder. Kanske borde jag ge det en chans till
11 maj, 2008 at 5:30 e m
>>Naken: Snacka om att det var härligt! Och jag har fortsatt testa på utekattlivet i helgen, eftersom vi drog till landet igen. Men jag föredrar definitivt att vara utekatt när jag är på landet, för i stan tycker jag också att det är alldeles för många läbbiga ljud!